Fågelmannen av Mo Hayder, Modernista

En ung och ambitiös kriminalkommissarie som Jack Caffery får inte låta sig chockeras. Men en morgon kallas han till en öde utkant av sydöstra London, där fem svårt sargade kvinnokroppar påträffats, alla märkta med samma fasansvärda signatur: en liten fågel insydd i bröstet. Bara en tidsfråga innan den här nekrofila seriemördaren slår till igen.

Men det står heller inte rätt till med poliskollegorna och deras rasistiska politik. Ännu värre är familjeproblemen han aldrig kunnat lösa: mysteriet med hans försvunna bror. Jack har sitt förflutnas demoner att kämpa mot, samtidigt som han mer eller mindre ensam ska jaga århundradets värsta psykopat.

Kopierat Modernista

Först när jag läst några sidor funderade jag på om jag verkligen förstått detta rätt. Var författaren verkligen en kvinna? Då menar jag alls inte att på något sätt vara fördomsfull, verkligen inte. Men jag tyckte att språket kändes manligt på något vis. Dessutom väldigt rått. Och jag är inte pryd. Långt därifrån. Men efter ett tag så tyckte jag om detta råa lite manliga, det hörde hemma med kommissarie Caffery. Sedan får vi ju inte glömma att detta är en ruskigt otäck bok som stundvis skrämmer slag på en. Man vill nästan titta sig lite över axeln så att man inte har någon bakom sig. Detta är en av de bästa böcker jag läst hittills i år. Rekommenderar till er som gillar att bli skrämda.

Betyg 5 av 5

Detta var en recensionsbok från förlaget. Tack!