Hundpojken av Eva Hornung

Romotjka är fyra år och tvingas ta hand om sig själv. Mamman och hennes alkoholiserade pojkvän är försvunna. När maten i lägenheten är slut tar pojken sin tillflykt till Moskvas gator. Där stöter han på en hund, en alfatik, som lever med sin flock av vildhundar i källaren till en fallfärdig kyrka i utkanten av stan.

Romotjka överlever genom att dia tiken som han kallar Mamotjka. Och tack vare värmen från sina nya familjemedlemmar klarar han den kalla ryska vintern. Pojken uppfostras av hundarna och börjar härma deras beteende. Så småningom blir han något av en ledare för hundflocken. Men med tiden uppfylls han av en gnagande känsla av utanförskap, fången mellan två världar är han varken människa eller hund.

En dag upptas en ny pojke i hundgemenskapen. Han hittas dock av myndigheterna och placeras på ett hem för utsatta barn. Romotjka saknar sin förlorade "bror", söker upp honom på barnhemmet och blir själv omhändertagen. De bägge förvildade pojkarna blir snart föremål för ett par läkares stora intresse. Fortsättningen blir dramatisk och slutet tänkvärt och ödesmättat.

Kopierat Bonnierförlagen

Den här boken köpte jag för ungefär ett år sedan. Den har blivit liggande i bokhyllan och väntat tills nu. När jag väl började läsa kunde jag omöjligt släppa den ifrån mig. Det är en oerhört gripande bok. Det är många tankar som sätts igång i huvudet, tankar som hur man kan överge sitt eget barn, hur det är möjligt för ett så litet barn att klara sig med hjälp av hundar, hur fungerar våra hundar egentligen mm, mm. Nu är ju bokens historia påhittad men vi vet ju också att det boken beskriver även har hänt i verkligheten. Jag säger läs för tusan, läs!

Betyg 5 av 5

Detta är en inbunden bok, eget inköp.