Recension av Felicia försvann av Felicia Feldt, Weyler förlag

– En sak ska du ha klart för dig. Att här vill jag inte se några sura miner. Jag vill se en glad flicka. Har du förstått?
Och visst, jag förstår. Jag har fått en hårt åtstramande fläta av mamma och en tillrättavisning. Men i hemlighet har hon fått något tillbaka. Och det vet hon inte om.

Felicia är nummer tre, sen blev de nio, fast en bror dog. Ändå en flock. Papporna blev fyra. Men bara en mamma. Världens bästa mamma? Expert på barnuppfostran i alla fall, om hon får säga det själv. Och Felicia försvann, men ingen kunde säga hur.

En skildring av en barndom och de spår den har satt i den vuxna kvinnan.


Kopierat Weyler förlag


Jag var tveksam till att läsa den här boken först, eftersom det har skrivits så mycket om den. Dels om boken i sig och även om ifall det som skrivs är sant eller inte. Men nu är jag glad att jag läste den. Jag tror faktiskt också att det som Felicia Feldt har skrivit är sant. För varför skulle man hitta på en sådan bisarr historia om sin egen mor. Det är iallafall något som för mig är helt otänkbart. Det är hemska saker som beskrivs i boken. Bland annat om sexuella övergrepp från mammans många män. Och den hemska mobbingdagen som infaller dagen före barnets födelsedag. Denna dag ska detta barn stötas ut och plågas med div otrevliga upplevelser, så att dom sedan ska ha vett att uppskatta sin födelsedag (dagen efter) För att komma på en sådan sak måste man ju vara störd på något vis. Boken är fylld med märkliga "uppfostringsmetoder". Jag har inte läst Anna Wahlgrens Barnabok, och det är jag glad för. Någon som hade den, slängde den i soporna efter att ha läst Feldts bok. Det som jag stör mig lite på när jag läser Feldts bok är att den är väldigt ostrukturerad, och blir därmed lite spretig att läsa. Annars bra.


Betyg 3.5 av 5