Min strumaoperation

tisdag 25 maj 2010

Korthus

Det är inte så lätt alla gånger..........livet tar plötsligt en helt annan väg än den man hade tänkt sig och då tappar man lusten och orken för det mesta. Man är glad om man finner lust att utföra de vardagliga saker som man är så illa tvungen att klara ut. Jag jämför det med att man bygger upp ett korthus, ni vet som man gjorde när man var barn med vanliga spelkort.................till sist så rasar hela huset och man tittar lite snopet på resterna. Besviken blir man :( Ja, men tiden läker ju alla sår, eller nej det gör den inte. Det vet jag av egen erfarenhet, men den lindrar lite...............
Gibson är iallafall bättre i sin tass och kan nu vara utan bandage, som inte var helt enkelt att byta i början. Mot slutet så hade han vant sig och lät sig snällt hanteras utan munkorg och fasthållning.
Jag har avslutat min yoga-kurs och har "bara" sjukgymnastiken och bassänggymnastiken kvar, ett jädrans springande..........men armen har för all del blivit bättre, men inte helt bra.......
Lite trädgårdsplock har det blivit också, de ynka dagar det har varit skapligt väder. Denna vår vet jag inte ens om jag vill kalla för VÅR, jättekallt har det varit, brrrrrrr. Blir sommaren lika kass då vet jag inte, då kan man lika gärna gå i ide. Så vi får väl se, antingen så ses och hörs vi eller så har jag gått i ide :)

Ha' det bra

2 kommentarer:

  1. Du får titta hur skatorna bygger sina bon :) Högt upp = dålig sommar, långt ner = bra sommar

    //Stina (från FB)

    SvaraRadera